Gärna lite kulturlandskap, men bara där det lämpar sig

Suggan orkar inte alltid läsa alla lantbrukstidningar, men hon kollar alltid förstasidorna. Senaste Land Lantbruk tycker hon är lite talande för LRFs inställning när det gäller det här med kulturlandskap och biologisk mångfald. De korten dras gärna fram ur rockärmen när det passar föreningens syften, men annars kan det vara lite si och så med intresset för dessa värden.

Denna kluvenhet blir tydlig i senaste numret av tidningen. På förstasidans vänstra huvud puffas det för ledaren som tar upp hotet mot naturbetesmarkerna. Men huvudnyheten är en lantbrukare som har mark vid Hornborgarsjön och som vill riva de gamla stenmurarna för att de är i vägen. Här är det inte snack om något kulturlandskap eller naturvård, det får vara hur mycket Hornborgarsjön det vill.  "Murarna stoppas odlingsplanerna", är rubriken och en extrarubrik talar ännu mera klartext: "Maskinen kommer inte förbi" Nej, det går inte att ta sig in till ett av skiftena med den 6-meter breda skördetröskan.

Bonden i fråga är sur för att länsstyrelsen inte låter honom riva murarna och göra "rationella brukningsenheter" av hela klabbet. Men Suggan  minns då tidigare LRF-ordförande Helena Jonssons ord i hennes bok när hon just diskuterade gamla stenmurar som bara är i vägen: "...dagens moderna och betydligt mer klimatsmarta maskiner som används för att bruka landskapet är många gånger  bredare än grindarna som byggdes för gårdagens mindre redskap."

Se där, ett argument som heter duga. De stora maskinerna är inte bara stora, de är klimatsmarta också. Och kulturlandskapet är ju bara...tja kulturlandskap.