Suggan rättade till glasögonen på trynet och ansträngde sig att skrida fram i de högklackade. Glasögon och klackskor är inget som en gris längtar efter, men det verkade vara den perfekta förklädnaden om man skulle kvala in bland människorna.
Hon hade fått ett hemligt uppdrag. Ingen mindre än självaste landsbygdsministern hade ringt och berättat vilken kris man befann sig i. Situationen började bli hemskt pinsam. Jordbrukets myndighet klarade inte av att genomföra en av sina mest basala uppgifter, nämligen att betala ut jordbruksstöden.
"Och här håller vi i regeringen på och pratar om hur viktigt det är att stärka svenskt lantbruks konkurrenskraft och så kan staten inte ens betala ut stöden! Där kan vi snacka om en jävligt tydlig konkurrensnackdel gentemot andra EU-länder. Det här måste lösas och det måste lösas nu!"
Landsbygdsministern hade varit upprörd.
Sedan hade han förklarat att regeringen, efter en hemligt tillsatt utredningsgrupp, hade kommit fram till att det bara fanns en enda varelse i landet som hade tillräckligt mycket huvudet på skaft för att lösa uppgiften - Suggan!
"Jag vet att det är en omänsklig, förlåt, ogrislig uppgift som jag lägger på dig", sa ministern och såg så där norrländskt boxerhundslidande ut som bara han kan göra.
För att visa att han förstod allvaret i situationen gav han Suggan en trave med den senaste utgivna pseudovetenskapliga facklitteraturen inom management och krislösning. Böckerna hade titlar som: VÄLDIGT SVÅRA SAKER MAN KAN GÖRA PÅ JOBBET, DÄRFÖR KAN INTE DE ANSTÄLLDA FACEBOOKA OCH SPELA SPEL HELA DAGARNA och ÄVEN EN MYNDIGHET KAN FÅ NÅGOT GJORT.
Och nu stod hon här framför personalen. Det var sanningens sekund. Hon rättade till glasögonen en gång till, svor tyst över pumpsen och sa:
"Okej, ni känner alla till läget. Jag är er nye GD och den här helgen är det beordrad övertid. Vi ska göra något som ni inte har gjort på länge - betala ut ALLA jordbruksstöd och då menar jag ALLA!"
"Men IT-systemet dårå..." var det flera röster i rummet som pep.
"Ni kan stoppa upp IT-systemet på en plats där solen inte lyser särskilt ofta. Nu ska vi BETALA UT PENGARNA. Och det ska vi göra manuellt. Jag räknar med att vi klarar det under helgen."
"Men det måste ju kontrolleras...", fortsatte det att pipa.
"Nej, vi skiter i det den här gången. Vi har klantat till det. Eller rättare sagt, NI har klantat till det så oerhört att vi skiter i kontrollerna. Ut med pengarna bara, de flesta bönder är ändå rätt hederliga och diffar det till deras fördel så kan de betrakta det som ränta."
"Men EU då...?"
"Får vi backning av EU så tar vi den smällen då. Det kan det vara värt för att komma ur den här oerhört pinsamma historien. Sätt igång nu. Och när jag menar ALLA stöden så menar jag ALLA stöden, även stöden för i år."
Det blev lite mummel i salen, men sedan satte alla igång att arbeta raskt. Flitens lampa lös i Jönköping under hela helgen och när söndagen gick över i måndag kunde alla konstatera att uppgiften faktiskt var löst. När Suggan höll sitt tacktal till personalen, ville applåderna aldrig sluta.
Sedan vaknade Suggan.
Hon hade fått ett hemligt uppdrag. Ingen mindre än självaste landsbygdsministern hade ringt och berättat vilken kris man befann sig i. Situationen började bli hemskt pinsam. Jordbrukets myndighet klarade inte av att genomföra en av sina mest basala uppgifter, nämligen att betala ut jordbruksstöden.
"Och här håller vi i regeringen på och pratar om hur viktigt det är att stärka svenskt lantbruks konkurrenskraft och så kan staten inte ens betala ut stöden! Där kan vi snacka om en jävligt tydlig konkurrensnackdel gentemot andra EU-länder. Det här måste lösas och det måste lösas nu!"
Landsbygdsministern hade varit upprörd.
Sedan hade han förklarat att regeringen, efter en hemligt tillsatt utredningsgrupp, hade kommit fram till att det bara fanns en enda varelse i landet som hade tillräckligt mycket huvudet på skaft för att lösa uppgiften - Suggan!
"Jag vet att det är en omänsklig, förlåt, ogrislig uppgift som jag lägger på dig", sa ministern och såg så där norrländskt boxerhundslidande ut som bara han kan göra.
För att visa att han förstod allvaret i situationen gav han Suggan en trave med den senaste utgivna pseudovetenskapliga facklitteraturen inom management och krislösning. Böckerna hade titlar som: VÄLDIGT SVÅRA SAKER MAN KAN GÖRA PÅ JOBBET, DÄRFÖR KAN INTE DE ANSTÄLLDA FACEBOOKA OCH SPELA SPEL HELA DAGARNA och ÄVEN EN MYNDIGHET KAN FÅ NÅGOT GJORT.
Och nu stod hon här framför personalen. Det var sanningens sekund. Hon rättade till glasögonen en gång till, svor tyst över pumpsen och sa:
"Okej, ni känner alla till läget. Jag är er nye GD och den här helgen är det beordrad övertid. Vi ska göra något som ni inte har gjort på länge - betala ut ALLA jordbruksstöd och då menar jag ALLA!"
"Men IT-systemet dårå..." var det flera röster i rummet som pep.
"Ni kan stoppa upp IT-systemet på en plats där solen inte lyser särskilt ofta. Nu ska vi BETALA UT PENGARNA. Och det ska vi göra manuellt. Jag räknar med att vi klarar det under helgen."
"Men det måste ju kontrolleras...", fortsatte det att pipa.
"Nej, vi skiter i det den här gången. Vi har klantat till det. Eller rättare sagt, NI har klantat till det så oerhört att vi skiter i kontrollerna. Ut med pengarna bara, de flesta bönder är ändå rätt hederliga och diffar det till deras fördel så kan de betrakta det som ränta."
"Men EU då...?"
"Får vi backning av EU så tar vi den smällen då. Det kan det vara värt för att komma ur den här oerhört pinsamma historien. Sätt igång nu. Och när jag menar ALLA stöden så menar jag ALLA stöden, även stöden för i år."
Det blev lite mummel i salen, men sedan satte alla igång att arbeta raskt. Flitens lampa lös i Jönköping under hela helgen och när söndagen gick över i måndag kunde alla konstatera att uppgiften faktiskt var löst. När Suggan höll sitt tacktal till personalen, ville applåderna aldrig sluta.
Sedan vaknade Suggan.
